Jag har alltid svårt för att släppa taget om saker. Det finns saker som egentligen inte finns i mitt liv, men som jag vill ha kvar. Det har tagit evigheter att glömma "the love of my life" och att kunna insé att han aldrig skulle komma tillbaka till mig. Att det verkligen inte var vi två längre. Jag trodde inte att jag kunde leva utan honom, men nu har det gått ÅR sedan sist och jag lever fortfarande. Så uppenbarligen klarar jag mig utan honom. Man behöver egentligen ingen annan för att leva. Man ska leva och lita på sig själv. Men det är så jävla svårt. Innerst inne så känns det som att jag glömt honom. Han är ute ur mitt liv. Men jag har bara inte fattat det än. För varje gång jag ser honom så river jag upp djupa sår och jag får börja om från noll ungefär. Livet är egentligen för kort för att grubbla över kärlek. Det är som att jag verkligen vill innerst inne glömma honom men det går inte. Och vi är som magneter fan. Vars jag än är, så är han där. Men jag orkar inte gömma mig längre så.. goo with the floooww.. eller va?
Jag tror på själen återföds. Jag hade en riktigt knepig dröm för ett tag sedan. Jag drömde att jag levde på en annan tid. Jag hade en man jag var gift med och som jag älskade över allt annat. Våran kärlek var klockren. Så tänk om det är så, att det är därför mitt hjärta är krossat för jag tror jag träffat min själsfrände redan, men jag var så "ung" och dum att jag inte insåg att det vi hade kunde bli fantastisk. Jag sumpade chansen och får leva med det.
Usch. Ni hör ju hur jag resonerar. Min hjärna är en jävla gegga dessa nätter. Jag är inte emo eller så. Bara jävligt känslig då det kommer till sånna här saker.
Jag är en typisk romantiker. Jag älskar alla romantiska filmer. Jag älskar ballader. Jag älskar allt som är romantiskt. Jag älskar alla lyckliga slut och all kärlek. Att personerna i filmerna gör allt för varandra. Men så är det inte i verkligheten? och jag blir rent utav sagt förbannad över att vi inte kan få ha det så. Allt är en fantasi. Ingenting är lika perfekt som i medias värld.
Min bästa vän sa för ett bra tag sedan "varför kan dom där tjejerna få så många killar och inte vi??" och jag har tänkt på det så mycket. Vet inte hur många gånger jag fått höra "va? är du singel?". Jag har blivit riktigt jävla sårad en gång i mitt liv. Som har stannat kvar i mig i snart 3 år. Aldrig igen - sa jag högt för mig själv.. aldrig igen.
Men nångång ska jag väl få uppleva true love? på riktigt?? förtjänar inte jag det??? suck. Lazy day.
Kan inte en man komma ridandes på en vit häst genom mörkret
och rädda mig??????? nej just ja. Det hände bara i filmer.
Kärlek suger riktigt hårt ibland alltså.
One tree hill är riktigt bra faktiskt. När man börjat kolla så kan man inte sluta. Man lever sig typ in i serien, haha.
SvaraRaderausch vad jag känner igen mig.
SvaraRaderajag och kärlek går inte ihop - jag blir livrädd då känslor börja komma in i bilden.
drar mig utan.
får också ofta höra "va? är du singel?!", men varför egentligen? varför är det så konstigt? jag har väl bara inte hittat rätt än. för då den rätta kommer så tror jag att allt löser sig och rädslan försvinner.
drar mig undan*
SvaraRaderaGud va jag älskar att läsa allt du skriver! I det här fallet känner jag igen mig så otroligt mycket, usch:/ jag blir typ rädd att det ska ta så många år för mig att glömma också. Förstår verkligen hur det känns när du möter personen, det är verkligen som att allt rivs upp.
SvaraRaderaJust nu känns det som att jag aldrig kommer att glömma personen som sårade mig. Kram på dig! <3
Att vara älskad eller hatad verkar vara väldigt lätt...men att själv kunna älska är i det stora loppet väldigt svårt. För att kunna älska en annan människa, måste man i första rummet älska sig själv. Kunna säga att jag är bra, jag är värd något.
SvaraRaderaI sin tur är ju även det väldigt svårt, men då man väl kan känna sig glad över det man uppnått och åstadkommit, så kan man börja att älska sig själv, och älska det liv man lever för.
Det är då det magiska kan hända...utan att man minst verkligen anar det...då kommer han...han med det stora H<3
Lycka till angelica! Puss på dig!
"Ibland ser man inte skogen för alla träd"
SvaraRadera(En man på vit häst)